Fyra Fyrar

Hur mycket varmare har det egentligen blivit i Sverige under de senaste hundra åren. I klimathysterins tidevarv så får man lätt bilden av att det blivit rejält mycket varmare och att det barkar käpprätt om vi inte genast tar på oss tagelskjortan. Innan vi tar en titt på den globala uppvärmningen så kan vi ta en titt på hur det har sett ut i Sverige. 

Om vi skall försöka skapa oss en bild av hur mycket varmare det blivit i Sverige så kommer vi snart att inse att det är lite vanskligt att titta på temperaturserier från städer; det har byggts en hel del under det senaste hundra åren och det är mycket svårt att särskilja den naturliga temperaturstegringen från den som orsakas av tätare bebyggelse. Vi skulle vilja titta på temperaturserier från stationer där omgivningen inte ha förändrats så mycket. Det är därför vi nu skall titta på hur det ser ut för temperaturutveckling vid fem av Sveriges fyrar (titeln är Fyra Fyrar för att det låter roligare, Hoburg får vara med så det blev fem fyrar).

Falsterbo fyr

Från SMHI kan vi hämta hem temperaturdata från 1880 och framåt från: Falsterbo, Svenska högarna, Hoburg, Landsort och Ölands norra udde. Det finns flera fyrar men inga med så långa tidserier (vi fick fuska lite med Hoburg eftersom de bytte station 2012). Områdena runt fyrarna är naturligtvis inte befriade från förändringar men det är kanske det bästa vi har; även om närområdet förändrats med träd och byggnader så ligger ju en fyr rätt så isolerad av naturliga skäl.

Långe Erik på Ölands norra udde.

Om vi tittar på den genomsnittliga månadstemperaturen så ser vi att den varierar rätt så mycket. Som exempel kan vi ta en titt på Ölands norra udde. Som man kan se i diagrammet nedan så fluktuerar månadstemperaturen från nästan tjugo grader på sommaren till snudd på minus tio om vintern (krigsvintern 1942). Om vi istället ser på årsmedeltemperaturen så ligger den som en skakig kurva och pendlar kring cirka sju grader.

Det som de klimathysteriska vill att vi skall notera är dock inte att månadstemperaturerna varierar kraftigt och att årsmedeltemperaturerna ser ut som ett darrigt streck utan att det finns en katastrofal global uppvärmning som kommer att förgöra världen om vi inte gör någonting nu. Den blåa kurvan i diagrammet ovan, som är medeltemperaturen under en tioårsperiod, är ett bild av denna katastrofala uppvärmning - ser inte så hotfull ut men det skall vi ändra på.

Det första vi gör är att strunta i månadstemperaturer, att dessa varierar med 30 grader (och dygnstemperaturerna med 40) är bara något som tar bort fokus från det som vi vill visa. Vi titta bara på årsmedeltemperaturen och blåser sen upp skalan så att det ser ut som stora förändringar.

Heidenstams fyr på Svenska Högarna

Vi kan jämföra utvecklingen vid de fem fyrarna i samma diagram om vi visar deras förändringar från ett gemensamt medelvärde. Man kan välja vilket medelvärde som helst men just nu är det populärt att välja medeltemperaturen mellan 1961 och 1990.

Som vi ser i diagrammet ovan (där även Kullens fyr finns med där vi har data fram till 1997) så är överensstämmelsen mellan de olika fyrarna mycket god. Avvikelser från årsmedeltemperaturen 1961-1990 är i det närmast identisk. Det finns dock skillnader men för att se dessa måste vi göra ännu en förenkling.
Om vi tar och sätter vår första trettioårsperiod 1880-1919 som norm så kan vi se hur temperaturen stigit under de följande trettioårsperioderna. Vi tar Falsterbo som exempel och får följande siffror.

Medeltemperatur vid Falsterbo fyr

Period	Medeltemperatur	Skillnad från 1880-1919
1880-1901	7.88	0.00
1901-1930	7.92	0.04
1931-1960	8.23	0.35
1961-1990	8.04	0.16
1990-2015	9.02	1.14

I stället för att lista siffrorna för de övriga fyra fyrarna så listar vi hur de skiljer sig från utvecklingen vid Falsterbos fyr. Vi ser då mer tydligt hur mycket utvecklingen har varierat vi de olika mätstationerna.

Skillnad jämte Falsterbos förändring av medeltemperatur

Period	Svenska Högarna	Landsort	Hoborg	Ölands norra
1901-1930	0.30	0.09	0.24	0.13
1931-1960	-0.02	0.14	-0.01	0.09
1961-1990	0.10	0.06	0.11	0.08
1990-2015	0.38	0.30	0.20	0.14

Medeltemperaturen vid Falsterbo fyr har ökat med 1.14 grader från 1880-1919 till 1990-2015 och tabellen visar hur de andra fyrarna skiljer sig från Falsterbo. Svenska Högarna har till exempel ökat med 0.38 grader mer dvs med 1.52 grader. Vi ser att utveckling har varit lite olika vid de olika fyrarna. Anledningen till detta kan naturligtvis vara flera; det kan vara så att utvecklingen verkligen varit annorlunda i de olika landsändarna men det kan också bero på lokala förändringar eller förändringar och osäkerheter i de mätningar vi har. Det är kanske den osäkerhet vi får leva med +/- 0.2 grader på hundra år är dock en mycket bra siffra.

Landsorts fyr

Nu börjar det se lite farligt ut

Som vi såg på årsmedeltemperaturerna så varierade de rätt kraftigt. I diagrammet över medeltemperaturerna vid fyrarna ser man framför allt att de fluktuerar rätt ordentligt och en skillnad på någon grad är inte så betydelsefull. Om någon gav dig en medeltemperatur vid en fyr och bad dig säga vilket år den inträffade så skulle det vara en gissning om de de inte gav dig temperaturen för 1940 eller 2015 som båda sticker ut som onormalt kalla respektive varma. I det kaos som årsmedeltemperaturer är, så är det svårt att se om det skett någon långsiktig förändring.
För att bättre kunna få grepp om om det finns några långsiktiga förändringar så måste vi reducera effekten av enskilda år och titta på medeltemperaturer under längre perioder. I diagrammet nedan så ser vi utvecklingen om vi tar medeltemperaturen under 10 år.

I diagrammet ovan ser vi avvikelser från perioden 1961-1990. Notera att vi har ändrat skalan; istället för att ha över 6 graders skillnad mellan de varmaste och kallaste åren så har vi nu en skillnad på 2 grader. Nu börjar det se ut som lite mer dramatik och man börjar förstå vad klimthotarna oroar sig över. De är ju helt klart så att någonting dramatiskt har hänt och att vi med en rasande fart går mot en värld som kommer att bli olidligt varm, ... eller?

Perspektiv

De tre diagrammen som vi sett ger lite olika perspektiv på temperaturförändringar. Om vi ser till månadstemperaturer så ger de oss naturligtvis en bild av att temperaturerna förändras rätt så dramatiskt, även medeltemperaturerna per år visar stora variationer. Medeltemperaturen under en tioårsperiod ser i sammanhanget ut som en darrig linje men när vi drar upp skalan så ser vi någonting som ser ut som dramatiska förändringar.

Om man tittar på diagrammet som visar medeltemperaturen under tio år så tror man lätt att dessa skillnader i medeltemperaturer skulle vara påtagliga och någonting som man naturligtvis skulle lägga märket till. I själva verket är de så små att om man var fyrvakt vid någon av fyrarna under vilken tioårsperiod som helst under 1900-talet, så skulle temperaturen i praktiken vara den samma. Det är bara om man för noggrann bok som man kan se att det är någon skillnad. Man kan då tacka sin lyckliga stjärna för att det är någon som för bok, så att vi med säkerhet kan upptäcka i tid att vi håller på att köra rakt in i en bergvägg .. eller?

Vad spelar slumpen för roll

Låt oss för ögonblicket anta att förändringen av medeltemperaturen är ett tal som vi med viss spridning drar ur en hatt. Vi antar alltså att det inte finns någon bakomliggande faktor som under 1900-talet har förändrat medeltemperaturen utan att de skillnader vi ser från år till år är helt slumpmässiga. Stanna upp här ett tag och fundera över om diagrammet över medeltemperaturen under tio år skulle kunna vara resultatet av slumpen.

Vi kan som en test ta och plotta en variabel med slumpmässig förändring med samma fördelning som förändringen av medeltemperaturen i april månad. Vi ser i diagrammet nedan att variabeln beter sig ungefär som medeltemperaturen i april men det som är intressant är att vi även har en tydlig "signal" om vi tar medelvärdet på variabeln under tio år.

Vi ser hur det är "onormalt kallt under 1920-talet, hur variabeln återhämtar sig fram till 1980-talet, har en liten dipp för att sen avsluta i ett "varmt" 2000-tal. Det vi ser har naturligtvis inte någonting med någon underliggande faktor att göra utan är helt enkelt ett resultat av slumpen. Vilken slumpserie som helst som vi tar fram kommer visa på den ena långsiktiga förändringen efter den andra och ingen säger någonting om vad som påverkade slumpen. 

Som människor är vi mycket duktiga på att hitta mönster i naturen och det är nog den egenskap som gör oss så oerhört framgångsrika som art. Det tar dock många gånger överhand och vi övertolkar mönster och tar för givet att det finns en underliggande mekanism som styr. Vi accepterar bara med viss tvekan att någonting skulle vara ett resultat av slumpen. 

När vi analyserar data så måste vi vara mycket noggranna så att vi inte förleds att tro att mönster beror på någonting annat än slumpen. Om vi får en idé om att det finns ett mönster och att vi tror vi förstår anledningen så är det lätt att vi börjar leta efter samma mönster i andra data. Om det nu råkar vara ett resultat av slumpen så är det inte svårt att hitta andra slumpmässiga förändringar som har samma mönster. När vi adderar dessa till vår samling av tecken så blir vi mer och mer övertygade om att vår hypotes är riktigt. Om det är en hypotes om ett förlopp där vi kan utföra experiment så är det relativt enkelt att validera eller avfärda en hypotes men om det är naturfenomen där vi bara kan sitta som passiva åskådare och skulle behöva hundra års data för att validera eller förkasta en hypotes så är det inte lika enkelt. Under tiden kan vi ju dock utgå från att vi har rätt ..... eller?

Brasklapp

Med mycket siffror att leka med så blir man lätt blind för vad man håller på med. Man tar efter ett tag siffrorna som sanning och glömmer bort de osäkerhetsfaktorer som finns i materialet från början. De siffror som vi hämtat från SMHI är listade som:

"Misstänkta eller aggregerade värden. Grovt kontrollerade arkivdata och okontrollerade realtidsdata (senaste 2 tim)."

Det är inte lätt att jämföra manuellt avlästa temperaturer från en januarimorgon 1917 med de automatiskt insamlade data vi har ifrån vår tid. Att uppskatta en dygnsmedeltemperatur från tre värden och en min/max-termometer från början av förra seklet, ger ett resultat som kanske inte är det samma som vi får med modern utrustning. Den utrustning som vi har använt under hundra år har bytts ut flera gånger och miljön runt mätstationerna har förändrats. De data vi har från fyrar är kanske de mest tillförlitliga vi har men som vi såg så varierade siffrorna även mellan fyrarna. Den osäkerhet som vi har i temperaturmätningar är i samma storleksordning som de förändringar som vi försöker mäta - man skall nog vara väldigt ödmjuk när man uttalar sig om temperaturförändringar i Sverige, och de globala ska man nog ta med en nypa salt.

Kuriosa

Eftersom medeltemperaturen i april har varit uppe i media, där den varma månaden ses som ett slutgiltigt bevis på att det går åt helvetet i en rasande fart, kan vi för skojs skull ta en titt på de varmaste aprilmånaderna. Här är de 25 varmaste åren då vi tar medeltemperatur vid de fem fyrarna under april månad - hitta 2016!

1990	6.70
2014	6.66
1921	6.53
2009	6.52
2015	6.30
2007	6.20
2011	6.20
1894	6.16
1943	6.16
1914	6.15
1948	6.15
1961	6.05
2008	5.93
2000	5.70
1999	5.64
1994	5.63
1920	5.63
1953	5.60
1968	5.60
1925	5.55
1934	5.54
1930	5.53
2016	5.52
1945	5.50
1906	5.49