Mars, mars, måne ...

I dagarna dök det upp små artiklarna om att mars månad var den varmaste månaden på år och dar, sedan urminnes tider eller så långt fantasin sträcker sig. Jag läste en blänkare i GP som rapporterade att mars minsann, globalt sett, var den varmaste mars på hundra år. Den globala medeltemperaturen svår att mäta och ännu svårare, om inte omöjlig, att jämföra med de data som vi har från de senaste hundra åren. Det som är lite enklare är att titta på en temperaturserie från ett ställe för att få lite perspektiv på eländet. 

Vinga fyr - inga Engelsmän i sikte. (foto  Tor Svensson)

Eftersom det var i GP jag såg artikeln så kan vi väl titta på en temperaturserie från Vinga fyr. Fyren ligger ju utanför Göteborg och har en temperaturserie som sträcker sig tillbaks från slutet av 1880-talet. SMHI har alla data tillgängliga så det är bara att hämta hem medeltemperaturen per månad och se hur det egentligen är nu för tiden om man jämför med förr.

Nu skulle man ju gärna tro att det inte kan vara så svårt att hålla koll på hur varmt det har varit på en bemannad väderstation på Sveriges framsida men det visar sig vara svårare än man anar. Ur de serier som vi får från SMHI så står följande kommentar efter alla siffror från 1953 och framåt:

 "Misstänkta eller aggregerade värden. Grovt kontrollerade arkivdata och okontrollerade realtidsdata."

Siffror från 1998 till 2008 saknas helt så vi får nöja oss med att titta på det vi har. 

Diagrammet ovan visar att medeltemperaturen vid Vinga fyr, i den mån vi nu kan lita på siffrorna, varierar högst betydligt. Det varmaste året var 1938 (5.4 grader) och det är två grader varmare än de preliminära siffrorna för 2016 (3.4 grader).

Hmmm,...

Ok, en temperaturserie från Vinga fyr säger naturligtvis väldigt lite om den globala medeltemperaturen på jorden men det sätter kanske pratet om hotande klimatförändringarna i lite perspektiv. SMHI säger sig inte kunna producera jämförbara siffror från 1953 och framåt från en av våra mest kända fyrar. Fyren var bemannad fram till 1978 men förändringar i mätstationen eller tidpunkter för mätningar gör att de data vi har klassas som mindre tillförlitliga. Hur tillförlitliga är de siffror vi har för jordens medeltemperatur i mars månad? Man kanske lever i tron att alla dåliga mätvärden säkert tar ut varandra och om vi bara samlar tillräckligt med data så har vi skapat något tillförlitligt men riktigt så fungerar det inte; skit in, skit ut är en klassisk princip som gäller de flesta statistiska beräkningar. 

Men har det inte blivit varmare?

Kanske det, men det är nog inte så att vi under vårt korta liv här på jorden kan märka det. Det vi kommer ihåg är extrema väder, en smällkall vecka i februari eller en tre semesterveckor i Sverige utan regn. De små, små förändringar som vi kan ana om vi försöker beskriva klimatförändringar är så små eller så långsamma att vi inte märker dom. Vi vet naturligtvis att klimatet har förändrats och att det har förändrats rejält om vi ser årtusenden tillbaks i tiden, men artiklar om "varmaste månaden på hundra år" förleder en att tro att det skulle vara en märkbar förändring.
För att illustrera hur små förändringar vi talar om kan vi ta och titta på det löpande medelvärdet under 30 år. Eftersom vi saknar värden från 1998 - 2008 så nöjer vi oss med att plotta serien från 1895 (dvs medel från 1880-1919) till 1982 (medel 1976-1997). Ett diagram i samma skala visar hur små förändringarna är om man jämför med hur mycket medeltemperaturen kan variera från ett år till ett annat.

Medeltemperatur löpande 30 år,mars månad.

Om vi däremot skalar upp förändringarna så blir diagrammet i det närmaste dramatiskt och man undrar med rätta hur långt kvar vi har att leva här på jorden. Klimatet har tydligen varierat enormt under 1900-talet och att vi inte frös ihjäl under slutet på 1800-talet kan vi ta tacka vår lyckliga stjärna för.

Dramatisk skala

Om du nu tillhör den skara av troende som ser den dramatiska temperaturuppgången från femtiotalet fram till åttiotalet som ett tecken på att utsläppen av koldioxid driver klimatet så skall du ställa dig frågan vad som orsakade temperaturuppgången från slutet på 1800-talet fram till trettiotalet; våra utsläpp av koldioxid var vi den tiden marginella. 

Lite perspektiv

När det kommer till hotande klimatförändringar så är lite perspektiv inte helt fel. Det blir väldigt lätt att man bildar sig en bild baserad på tidningsartiklar vars enda uppgift är att få dig att klicka på rubriken. Det är naturligtvis mer lukrativt att ha en artikel om att vi nu har den "Varmaste mars på hundra år" än att ha en artikel med rubriken "Ingenting har hänt". Om man däremot bildar sin världsbild baserad på dessa artiklar så är utgången given; mars, mars, måne....