Våren är kommen, men kommer den tidigare i år än förr om åren? I april och maj så duggar det tätt med vårtecken och det är inte sällen som det tas upp i tidningarna med ett avslutande ord om de pågående klimatförändringarna. Om vi tittar på studier om vårens ankomst så är det dock inte så att man oroar sig allt för mycket (om nu en tidigare vår skulle vara någonting att oroa sig för).
 |
| Ett tidsadverbial? |
Någon som verkligen tog sig an att dokumentera vårens ankomst var Gunnar Johansson på sin gård Gullsmyra i norra Uppland. Han förde bok från mitten av trettiotalet till början på detta sekel och det är intressant att titta på de iakttagelser han gjort. En av de vårtecken (eller snarare sommartecken) han antecknade var när häggen och syrenen blommade.
När var liten så trodde jag att "mellan hägg och syren" var en undangömd plats i en stor trädgård. Det var först när jag blev äldre (typ trettio), som jag insåg jag att det var en tidsangivelse. Nå väl - Johansson förde bok om hägg och syren och hans observationer finns sammanställda av SMHI.
 |
| Mellan hägg och syren av Gunnar Johansson Gullsmyra. |
Som man kan notera så går det upp och ner, och det finns till och med två år då syrenen blommade innan häggen. Har klimatet förändrats, tja - det har ju rör på sig men någon dramatiska förändringar är det ju inte frågan om.
Nu kanske man inte riktigt litar på Gunnars observationer. Man kan ställa sig frågan om det var samma syren och hägg som han observerade varje år, om han slängde på gödsel något år eller om andra träd har vuxit upp och gett mer skydd eller skugga. Det finns nog så stora osäkerheter i observationerna att eventuella klimatförändringar drunknar.
 |
| 19.40, inte sprucken ännu men nu är det nära |
En kanske mer noggrann undersökning gör vid
SLU i Umeå - björkarnas stad. Där mäter man med stor noggrannhet när björkarna slår ut och det har man gjort de senaste femton åren. Här borde man väl ha upptäckt den accelererande globala uppvärmningen - men icke sa Nicke.
"De nu 15 årens data för glasbjörkens lövsprickning uppvisar ingen statistik säkerställd trend mot en allt tidigare vår."
Körsbärsträden
Om man skall observera förändringar i klimatet så får man nog titta på betydligt längre tidserier. En av de längsta tidserierna är de som sammanställts om körsbärsblomningen i Japan.
 |
| Körsbärsblom i Japan |
En körsbärsträdgård i blom är en ju ett fantastiskt vacker och har alltid varit en högtid i Japan. Det är därför väl dokumenterat genom århundraden, när på året det inträffar. Om man läser den sammanställning som gjorts av
Yasuyuki Aono och Keiko Kazui av körsbärsblomningen i Kyoto sträcker den sig mer än tusen år tillbaks i tiden. Men de perspektiven så ser man att det skett förändringar genom århundraden.
 |
| Rekonstruktion av medeltemperaturen i mars baserad på körsbärsblomningen i Kyoto. |
|
Man har rekonstruera medeltemperaturen i mars månad och man ser att den har förändrats, men det är mycket långsamma rörelser. Vi ser, med större osäkerhet, ett varmare period under 1200-talet som byts mot en kallare period i början på 1300-talet. Under 1400-talet så har vi en värmeperiod som sedan inte återfinns fören i våra dagar. Under 1500-talet var det däremot kalla vårar och även om det är en återhämtning under 1600-talet så är det rätt bistert fram till början på 1800-talet. Då blir det sakta varmare och vid årtusendet slut är vi tillbaks på samma nivå som under 1400-talet.
Om man fortfarande är i tron att koldioxid driver klimatet och att vi står inför en katastrofal uppvärmning så kan man fråga sig vad som orsakade temperaturväxlingarna under de föregående tusen åren.
Lite närmare våra trakter
Nu behöver man inte gå till andra sidan jorden för att hitta rekonstruktioner av klimatet baserat på träd. Dendrologi är läran om vedartade växter och genom att studera årsringar på ett träd så kan man uttala sig om hur bra tillväxte var från år till år. Genom att pussla ihop trädringar från träd som man hittar i mossar kan man få en bild av klimatet under flera hundra år tillbaks i tiden.
Auktoritet på området är Håkan Grudd på Stockholms universitet. Han har sammanställt klimatserier (eller rättare sagt medeltemperatur under sommarhalvåret) från träd i Torneträsk. Nedan är den rekonstruktion som han
presenterade 2008. I diagrammet visas hur medeltemperaturen över en trettioårsperiod har förändrats sedan 500-talet.
Kan du pricka in den varma medeltiden då vikingarna bosatte sig på Grönland? Notera det bistra 1600-talet för att inte tala om slutet på 1800-talet. I vilken tidsålder kan man tänka att det är mest behagligt att leva? När man idag läser om de katastrofala klimatförändringarna så skall man nog ta det med en rejäl nypa salt.
