September

Do you remember, the 21'st night of September - sjöng Earth, Wind & Fire 1978 och det skulle vara lättare om man visste om det var en fredag eller lördag. Varför kan det inte vara så att den 21:a september alltid infaller på en fredag, varför detta eviga hoppande i almanackor så att man varje år måste lista ut om skolorna börjar på tisdag eller torsdag - hur svårt kan det vara?

Anledning till att det är så rörigt är naturligtvis att det går 365 dagar på ett år och att det är lite svårt att få 365 att gå jämt upp i 7; hur vi än delar så blir det dagar över. Det finns en räddning men först en beskrivning av problemet.

Gregorianska kalendern

Den Gregoriansk kalendern som vi nu följer, är bara en kosmetisk förändring av den Julianska kalandern som infördes redan 45 f.kr. Den Julianska kalendern var visserligen en uppstyrning av den äldre romerska kalendern men den fick med sig massor av historiskt bagage. De tolv månaderna kom naturligtvis från en månkalender; man släppte på att kalendern skulle styras av månen men behöll de tolv månaderna. 

Det var kejsar Augustus som ett år efter Julius Ceasars död införde den Julianska kalendern. Som en sista fix fick han igenom att månaderna Quintilis och Sextilis skulle heta Juli och Augusti och båda ha 31 dagar (Sextilis hade ursprungligen bara 30).
Bruket av sju dagar i veckan är ett arv från Perserna, Babylonierna och Hebréerna. Sjudagarsveckan var inte en del av den Julianska kalendern men användes parallellt. När kristendomen spred sig så spred sig även användandet av sjudagarsveckan. Konstantin I, som lät döpa sig som kristen, antog den år 321 e.kr som officiell romersk kalender och sedan dess har vi räknat till sju. 

Den Gregoriansk kalendern, införd av påven Gregorius XIII år 1582, var bara en liten förändring i hur man räknar skottår. I princip har vi levt med en blandning av Juliansk och kristen kalender i två tusen år - dags för en reform.

Världskalendern

Problemet vi brottas med är att ett år är 365 och en fjärdedels dygn långt, och det är omöjligt att dela jämnt med 7. Om året bara hade 364 dagar så skulle det kunna delas på 52 veckor och varje år skulle börja på en söndag och sluta på en lördag; den 21:a september skulle alltid vara på en torsdag.

Med en liten, liten förändring kan vi åtgärda problemet - låt året bestå av 52 veckor och en extra helgdag som inte ingår i någon vecka. 

De år som blir skottår skjuter vi in ytterligare en helgdag men inte heller denna ingår i någon vecka. När vi ändå är inne och petar kan vi strukturera upp månaderna lite så att man inte måste räkna på knogarna, så ett kvartal får alltid månader med 31, 30 och 30 dagar. Det ger 91 dagar på ett kvartal vilket betyder att varje kvartal har 13 veckor. 

Den extra helgdagen lägger vi in som en nyårsdag efter 30:e december. Det betyder att nyårsafton alltid är på en lördag, nyårsdagen bara heter nyår och man har en söndag som börjar det nya året. De år med skottår skjuter vi in ytterligare en dag mitt i sommaren vilket inte känns helt fel.

Tänk vad skönt att veta att skolan alltid börjar den 20:e augusti och att det alltid är en måndag. Man skulle kunna återanvända alla scheman och inte hålla på att pussla varje år för att julafton helt plötsligt ligger på en tisdag (i världskalendern ligger den alltid på en söndag :-) .

Världskalendern har sin rötter i en föreslagen kalenderreform från 1834 föreslagen av den italienska prästen Marco Mastrofini. Den plockades upp på trettiotalet av Elisabeth Achelis som till sin död propagerade för dess införande. Förslaget kom upp till FN på femtiotalet men världen var inte riktigt redo för en reform.

Elisabeth Achelis - hur kan man säga nej?

Det största motståndet kommer från religiösa grupper som inte vill att man bryter upp sekvensen av veckor med en dag som inte ingår i någon vecka; om man skall vila den sjunde dagen så är det lördag det ena året men när vi passerad nyår så är det helt plötsligt en fredag. Man skulle kanske tycka att man kan hoppa en dag och fortsätta med lördag varje år men är man bokstavstrogen så är man.
En annan invändningen är att man alltid har sin födelsedag samma dag och det skulle vara lite orättvist. Detta ordnar vi dock lätt genom att istället fira födelsevecka - ingen håller ju koll på vilken timme vi föddes så varför hålla fast vid en dag.

När vi ändå är inne o petar

Kejsar Augustus föddes 23 september 63 f.kr och dog 19 augusti år 14 e.kr precis innan han skulle fylla .... jag vad skulle han fylla? Det där med f.kr och e.kr ställer bara till problem och borde kunna lösas på ett bättre sätt. Det kanske är lite drastiskt att numrera om alla åren och frågan är ju vart man skall börja, men det finns en lösning som jag gillar.

Cesare Emiliani - år 11950

I år är det år 2015 men vad skulle hända om det vi istället läste 12015. Augustus föddes år 9938 dog år 10014 en månad innan han skulle fylla 78 år. Alla årtal i människans moderna historia skulle täckas in på de dryga tolv tusen år som vår nya tideräkning skulle ha. Tideräkningen kallas Holocene Era (HE) och föreslogs så sent som 1993 av italienaren Cesare Emiliani, eller skall vi säga 11993 he.