Vatten är nog viktigare för vår framtid än vad energi är. I Sverige tar vi rent vatten som en självklarhet, men man behöver inte ha rest mycket för att inse att det är en lyx som inte alla har råd med. Kommer rent vatten vara en bristvara som vi kommer starta krig över eller kan man ha en lite ljusare bild av framtiden?
Vatten , vatten, bara vanligt vatten
Det är ingen tvekan om att vatten i vissa regioner är en bristvara. Alla regioner som ligger gränserna mot jordens ökenområden har naturligtvis problem och problemen kommer att fortsätta när befolkningen ökar. Det största problemen finner man nog i regioner med relativt gott om vatten men där bristen på reningsverk gör att floder och sjöar är förorenade. Det senare problemet är vi dock duktiga att hantera om bara resurserna finns. Man kan ta Sverige som exempel där vi under de senaste 50 åren byggt ut reningsverk och kontrollerat utsläpp så väl att vi idag kan bada mitt i Stockholm. Denna utveckling kommer vi förhoppningsvis att se i resten av Europa men då krävs kanske att miljöfokus flyttas från koldioxid-hot till någonting som verkligen betyder något.
Hur mycket vatten förbrukar vi
Hur mycket vatten förbrukar vi egentligen, vad krävs det till exempel för att Stockholms innevånare skall få vatten i sina kranar. Stockholm Vatten levererar 370.000 m³ om dagen i sina två vattenverk, det är ca 300 liter per person. Man skulle kunna säga att vi "förbrukar" 300 liter per person men det är inte riktigt sant. Varje dag renar Stockholm Vatten 355.000 m³ vatten i sina två reningsverk. Det vattnet är till största delen samma vatten som de en gång pumpade in i våra ledningar (det inkluderar även regnvatten) så vi "förbrukar" kanske bara 20 liter per person och dag.
Idag tar vi vårt vatten från Mälaren och släpper ut det i Saltsjön men vi skulle i princip kunna koppla reningsverket till vattenverket och bara tillföra 15.000 m³ om dagen. Det samma skulle kunna göras för alla städer och industrier där man kontrollerar till- och frånflöde. Vatten förbrukas inte så mycket utan används främst som ett transport- eller kylmedium.
Den stora konsumenten av världens vatten är dock inte stads eller industrianvändning utan jordbruk. Det krävs mängder med vatten både till odlingar och till djurhållning och här består frånflödet helt enkelt av avdunstning. När folk försöker göra överslag på hur mycket vatten det går åt för att till exempel producera ett kilo kött, kommer de fram till siffror i storleksordningen 5.000 till 20.000 liter vatten. Det är naturligtvis vatten som har gått åt till allt ifrån att få gräset att växa till att ge djuren någonting att dricka.
Idag tar vi vårt vatten från Mälaren och släpper ut det i Saltsjön men vi skulle i princip kunna koppla reningsverket till vattenverket och bara tillföra 15.000 m³ om dagen. Det samma skulle kunna göras för alla städer och industrier där man kontrollerar till- och frånflöde. Vatten förbrukas inte så mycket utan används främst som ett transport- eller kylmedium.
Den stora konsumenten av världens vatten är dock inte stads eller industrianvändning utan jordbruk. Det krävs mängder med vatten både till odlingar och till djurhållning och här består frånflödet helt enkelt av avdunstning. När folk försöker göra överslag på hur mycket vatten det går åt för att till exempel producera ett kilo kött, kommer de fram till siffror i storleksordningen 5.000 till 20.000 liter vatten. Det är naturligtvis vatten som har gått åt till allt ifrån att få gräset att växa till att ge djuren någonting att dricka.
Är vatten en bristvara
I de flesta länder i världen är vatten inte en bristvara - rent vatten kan vara en bristvara men det kan vi åtgärda med utbyggnad av reningsverk. Att det skulle krävas 20.000 liter vatten för att producera ett kilo kött är inget problem om det regnar hela sommaren. Att "spara" på vatten i länder där det inte är en bristvara fyller ingen som helst funktion, det är i länder där det är en bristvara som problemen skall lösas.
Bilden ovan är från det fantastiska ökenområdet i Jordanien. Här, som i så många andra ökenområden, bedrivs jordbruk med konstbevattning. En fantastisk utveckling men en utveckling som naturligtvis har sina begränsningar. I områden där vatten är en bristvara så tar man naturligtvis det vatten man har vilket betyder att man sakta men säkert tömmer sina sjöar, vattendrag och kanske mest allvarligt sina resurser av grundvatten. När dessa resurser töms så förändras förutsättningarna för växter och djur och i förlängningen innevånarna i regionen. Det finns dock ett alternativ till att tömma de sinande vattenresurserna, ett alternativ som kommer att förändra världen.
Om vi bara kunde dricka saltvatten
Det skulle naturligtvis inte råda någon vattenbrist om vi kunde dricka saltvatten. Frågan är då om saltvatten inte kan omvandlas till sötvatten och visst kan det det. Den enklaste processen heter "omvänd osmos" och går ut på att man pressar saltvatten igenom ett filter där bara rent vatten kan komma igenom. Det enda problemet är att det krävs höga tryck och det därför är mycket energikrävande.
Bilden ovan är från San Diego där en av världen största avsaltningsanläggningar snart står färdig. När den är klar kommer den att rena nästan 200.000 m³ havsvatten om dagen. Det är lika mycket som vattenverket på Lovön, som försörjer halva Stockholm med vatten, producerar.
Kostar det så smakar det och det avsaltade vattnet kostar upp till 10 kr per kubikmeter. I San Diego så är det betydligt dyrare än att hämta vatten från sötvattenreservoarer men problemet är ju att det knappt finns. Alternativet då är att hämta vatten från andra regioner och det är betydligt dyrare. För att få lite perspektiv på hur mycket 10 kronor per kubikmeter är så kan man jämföra med vad vi i Stockholm betalar för vattnet i våra kranar - ca 5.70 kr per kubikmeter (då ingår rening av avloppsvattnet).
I Israel, som har en lång tradition av att avsalta havsvatten, ligger produktionskostnaden på 5 kr per kubikmeter. Vi kan alltså idag producera dricksvatten från havsvatten till en kostnad som vi i Stockholm betalar för vårt vatten som tas från Mälaren.
När det gäller tekniken för avsaltning så kommer den att fortsätta att utvecklas. Den teknik som är mest använd idag, som kräver mycket energi, kommer att förbättras med nya material så som grafen. Man kommer att kunna minska energiförbrukningen och därmed kostnaderna. Vad kommer detta att innebära för vår framtid?
I Israel, som har en lång tradition av att avsalta havsvatten, ligger produktionskostnaden på 5 kr per kubikmeter. Vi kan alltså idag producera dricksvatten från havsvatten till en kostnad som vi i Stockholm betalar för vårt vatten som tas från Mälaren.
När det gäller tekniken för avsaltning så kommer den att fortsätta att utvecklas. Den teknik som är mest använd idag, som kräver mycket energi, kommer att förbättras med nya material så som grafen. Man kommer att kunna minska energiförbrukningen och därmed kostnaderna. Vad kommer detta att innebära för vår framtid?
Framtiden
I en framtid där vi lägger våra resurser på rätt saker, kommer reningsverk att byggas ut. Det finns ingen anledning till att någon skall släppa ut orenat vatten i vare sig floder eller hav. Detta kommer dels att leda till att vårt vattenbehov minskar men framför allt till att vår miljö förbättras. Om man kan bada mitt i Stockholm så skall man kunna bada i Paris, London eller Warszawa.
I alla kustnära områden kommer vi kunna producera hur mycket vatten som helst. Vi kommer inte bara att kunna producera vatten för städer utan även för odlingar; områden som idag betraktas som karga områden under en stekande sol kan bli stora producenter av jordbruksprodukter. Hela den nord-afrikanska kusten kan odlas upp och bli till den kornbod som det en gång var. Det finns inga tekniska eller ekonomiska hinder som kan stoppa en sådan utveckling, hur lång tid det tar är dock en svårare fråga.