800 grader du kan lita på mig ... eller rättare sagt 850 grader i minsta två sekunder. Det är ett av alla de krav som vi har på vår avfallsförbränning för att de inte skall släppa ut några farliga ämnen. Nu tänker du - va, skall det här handla om avfallsförbränning, jag trodde det var Ebba Grön, men håll ut ett tag. Sista delen av inlägget handlar om någonting som är väldigt hett, och mycket coolt, .. coolt hett.
Renare och mycket energi
Avfallsförbränning står idag inte bara för en effektiv hantering av våra sopor utan bidrar till vår energiförsörjning. En fjärdedel av all fjärrvärme som levereras i Sverige kommer från avfallsförbränning, därutöver levererar avfallsverken även el.
Vid förbränning bildas mängder med farliga gaser och verksamheten regleras därför med stränga krav. Kravet på höga temperaturer finns för att det minskar mängden farliga ämnen som bildas; högre temperatur ger en mer fullständig förbränning. Förutom att hålla temperaturen rätt så renas utsläppen så att det som i slutändan kommer ut ur skorstenen är så rent som möjligt; den rök som ibland ses är vattenånga. Här har det sedan 70-talet skett en enorm utveckling och en förbränningsanläggning är i dag högteknologi.
Även om svenska förbränningsanläggningar är högteknologiska så finns det något som är ännu mer high-tech. Någonting som får 850 grader att blekna.
En plasmabåge kan vi skapa på samma sätt som en blixt blir till genom elektrisk urladdning. Tänk dig nu en stor tratt som slutar i en plasmabåge. Allt man häller i tratten kommer att brytas upp sina atomära beståndsdelar och ut på andra sidan kommer en plasma av alla partiklar.
Alla organiska material består i huvudsak bara av kol, väte och syre. När plasman svalnar och går över i gasform så bildas nu de enklaste gaserna: vätgas och kolmonoxid. Dessa kallas för syntesgaser (syngas) och är mycket användbara. Ur dessa kan vi nämligen göra metanol, ammoniak, konstgödsel mm. Man kan även använda dem som bränsle i ett elkraftverk som då ger tillräckligt med el för att driva plasmabågen. Allt som inte är organiskt samlas i en fast slagg.
Vid förbränning bildas mängder med farliga gaser och verksamheten regleras därför med stränga krav. Kravet på höga temperaturer finns för att det minskar mängden farliga ämnen som bildas; högre temperatur ger en mer fullständig förbränning. Förutom att hålla temperaturen rätt så renas utsläppen så att det som i slutändan kommer ut ur skorstenen är så rent som möjligt; den rök som ibland ses är vattenånga. Här har det sedan 70-talet skett en enorm utveckling och en förbränningsanläggning är i dag högteknologi.
Även om svenska förbränningsanläggningar är högteknologiska så finns det något som är ännu mer high-tech. Någonting som får 850 grader att blekna.
Plasma hur hett som helst
I skolan fick vi lära oss att ett ämne kunde vara fast, flytande eller i gasform. Det finns dock ytterligare ett steg på den skalan och det är plasma. Plasma är så hett, flera tusen grader, att alla molekyler bryts sönder; atomer, joner och elektroner åker runt i ett stort moln. Plasma är det som vi ser när en blixt slår ner, luften har blivit så het att den för en kort sekund omvandlas till plasma.
Alla organiska material består i huvudsak bara av kol, väte och syre. När plasman svalnar och går över i gasform så bildas nu de enklaste gaserna: vätgas och kolmonoxid. Dessa kallas för syntesgaser (syngas) och är mycket användbara. Ur dessa kan vi nämligen göra metanol, ammoniak, konstgödsel mm. Man kan även använda dem som bränsle i ett elkraftverk som då ger tillräckligt med el för att driva plasmabågen. Allt som inte är organiskt samlas i en fast slagg.
Plasmaverk
Nu är allt inte så enkelt som det låter men tekniken finns för att använda sig av plasmabågar vid avfallsförbränning. Det finns många fördelar med tekniken men det är inte klart att den i alla lägen är bättre än vanlig förbränning.
I Sverige kommer vi kanske inte se några plasmaverk inom någon snar framtid. Vi har tillräcklig kapacitet i våra förbränningsverk och den fjärrvärme som dessa levererar är svår att slå energimässigt. Marknaden i Sverige blir kanske främst för hantering av riskavfall där man vill försäkra sig om att man har brutit ner alla organiska gifter.
I Sverige kommer vi kanske inte se några plasmaverk inom någon snar framtid. Vi har tillräcklig kapacitet i våra förbränningsverk och den fjärrvärme som dessa levererar är svår att slå energimässigt. Marknaden i Sverige blir kanske främst för hantering av riskavfall där man vill försäkra sig om att man har brutit ner alla organiska gifter.
I länder där man ännu inte byggt ut sin avfallsförbränning och där värme inte är så värdefullt så kommer nog plasmaverk att vara med på listan av möjliga lösningar. I USA och Kina finns flera projekt och i England byggs nu ett av de största i världen. Ingenting som kommer att revolutionera världen men det är en teknik som är kul att följa.