Vad är inte mer lägligt att skriva några rader om än det väderfenomen som kallas "El Niño". Namnet syftar på Jesusbarnet som, liksom väderfenomenet, kommer vid juletid. Det är inte varje år som det uppstår men i år är det en riktig El Niño på väg.... eller är det?
Varmt hit och dit
Väderfenomenet byggs upp i södra Stilla havet där de västliga passadvindarna för det varma ytvattnet mot Sydostasien. Av den anledningen är vattnet både varmare och faktiskt "högre" utanför Filippinerna än vid den Sydamerikanska kusten. Detta är normaltillståndet som dock bryts med ojämna mellanrum; när passadvindarna, av okänd anledning, förlorar lite i styrka så förflyttar sig mängder av varmt vatten från Sydostasien mot den Sydamerikanska kontinenten. Dessa förskjutningar i värmebalansen får en rad följder i vädersystemen både i Sydostasien, Amerika och till viss del globalt.
Eftersom det är kul att sätta en siffra på saker och ting så finns det naturligtvis ett "El Niño Index". Detta index sammanställs från flera mätvärden på temperaturer, vindar och lufttryck. Eftersom El Niño är ett långsamt fenomen där variationer på några veckor inte spelar så stor roll så tar man sen medelvärdet för en tvåmånadersperiod.
I diagrammet ovan ser vi hur detta index har varierat sedan 1950 och som synes så varierar det rätt så mycket. De flesta år passerar obemärkt förbi medans andra som vintern 97-98 och 82-83 sticker ut. De är dessa som man nämner när man pratar om fenomenet i dagspressen.
I diagrammet ovan ser vi hur detta index har varierat sedan 1950 och som synes så varierar det rätt så mycket. De flesta år passerar obemärkt förbi medans andra som vintern 97-98 och 82-83 sticker ut. De är dessa som man nämner när man pratar om fenomenet i dagspressen.
Monster El Niño
De senaste 15 åren har, som man ser i diagrammet, fenomenet varit rätt så blygsamt vilket har gjort en del besvikna; en stor El Niño skulle ju kunna blir bra rubriker om de fruktade klimatförändringarna som stundar. Förhoppningarna var stora då det i somras såg ut som om vi i vinter skulle få se den kraftigaste El Niño sedan 1997 - och om man fick tro rubrikerna så skulle det blir den kraftfullaste någonsin.
Nu blev den inte så kraftig som man trodde, men den kommer in på en bra tredjeplats sedan 1950. I diagrammet ovan kan man förstå förhoppningarna tidigare i år men nu ser det ut som om årets El Niño redan kulminerat. Mycket kan dock hända de kommande månaderna så loppet är dock inte helt kört.
El Niño och den globala uppvärmningen
I Sydostasien och i Sydamerika så är effekterna av El Niño väl synliga. Kraftigare regn i Ecuador och Peru och en betydligt torrare höst i Indonesien. För världen i övrigt så finns den en stark korrelation mellan El Niño och den globala medeltemperaturen vilket kan förklaras med att det är stor mängder energi som frigörs från det varma vattnet. De som hade förhoppningar om en stark El Niño hoppades kanske främst på att vi skulle få se en ökning av jordens medeltemperatur. Temperaturen har ju stått mer eller mindre stilla se senaste 18 åren vilket ställer till en del huvudbry för somliga.
Diagrammet ovan visar den globala medeltemperaturen mätt från satelliter, en bra mycket mer tillförlitlig metod än att försöka sammanställa värden från väderstationer på jorden. Man ser den markanta temperaturökningen 1997/98 vilket var en följd av el Niño. Om vi skulle se en lika kraftig uppgång i år så vore glädjen stor bland många grupper.
Ingen snö till Jul
Om nu inte den globala medeltemperaturen har rör på sig speciellt mycket de senaste 20 åren så kan man ju alltid peka på den extremt varma julhelg som vi har framför oss. När jag var liten så vara det alltid snö på jul och frågar man en farfar så låg säkert snön fem meter djup och isarna var tjocka nog att köra bil på.
Nu skall man ju inte syna gubbars historier men om vi tittar på nedanstående sammanställning från SMHI så får vi en lite mer nyanserad bild av hur jularna sett ut under de senaste 115 åren.
Som synes finns det inte någon tydlig bild av att det har blivit vare sig mer eller mindre snö till jul. Om vi tar Stockholm som exempel så har vi 14 snörika jular den första halvan och lika många den andra halvan. Om vi skall dra några växlar på hur vit julen varit så är det kanske så att vi haft betydligt mer snö kring jul de senaste tio åren än under 30-talet men det stämmer ju illa in med föreställningen att allt blir varmare.