1300 människor mördas varje år men inte ens kommissarie Barnaby skulle kunna lösa fallet för man har fortfarande inte hittat någon kropp. Morden i Midsomer är i jämförelse mycket enkla att lösa för de börjar alltid med att man hittar en kropp (sen är ett hett tips att mördaren är den du minst misstänker). Om man inte hittar någon kropp så är ett mordfall betydligt svårare att lösa och det är nog många kriminalare som skulle säga - ingen kropp, inget mord.
Hur vet vi då att det skett 1300 mord kan man undra men det kan vi klura ut genom att använda lite statistik.
1300 dödsfall
Om man läst tidningarna de senast dagarna och med ett halvt öga följt turerna kring VW och hur de manipulerat utsläppstesterna så har man kanske också sett rubriker som "Forskaren: 1300 dör av kväveutsläpp i Sverige" som DN hade idag. Man hittar samma uttalande i flera tidningar, 1300 människor dör varje år och vi borde kalla in chefen för VW i Sverige till förhör omedelbart bums - eller varför inte skicka Gunvald Larsson, vi vet ju vem som är skyldig!
Vad dör man av
Vi kan börja med att konstatera att det är fullständigt livsfarligt att leva, dödligheten är över 100 procent (det finns alltid någon som dör men sen blir de återupplivade innan de hunnit dö på riktigt så de blir lite dubbelräkning). Om livet hade varit en produkt så hade den blivit förbjuden i morgon dag. Nu är det ju lyckligtvis så att vi är några som tycker livet är helt ok, och så länge vi är i majoritet så kommer nog inte livet att förbjudas.
Om vi tittar på orsaker till att man dör så håller Socialstyrelsen rätt bra koll på det. Det finns en rykande färsk rapport som går igenom alla dödsfall i Sverige och det dog 89.062 personer under 2014.
Om vi läser igenom rapporten så finner vi ingen rubrik som heter "kvävedioxid". De omkomna skulle kunna gömma sig bland "andningsorganens sjukdomar" som var en bidragande orsak till över fem tusen dödsfall. Problemet vi då har är väl att den siffran har varit minskande sedan 80-talet så det hjälper ju oss föga när vi vill måla fan på väggen. Om vi letar så hittar vi dock att "kroniska sjukdomar i nedre luftvägarna, förutom astma" faktiskt har ökat för kvinnor från ca 1000 till ca 1500 så det ger kanske stöd för rubriken "Kväveoxider skördar nya offer" men är kanske lite långsökt.
Offren för kvävedioxid skulle kunna gömma sig bland de som gick bort i hjärt- och kärlsjukdomar, ca 33 tusen om året; långsökt kanske men det är enligt vissa som det är här de gömmer sig.
När man läser Socialstyrelsens rapport så ställer man sig lite frågande: om nu kvävedioxid skulle orsaka 1300 dödsfall i Sverige, så borde det nog stå omnämnt någonstans. Vi kanske skall ta reda på vilka sjukdomar som kvävedioxid faktiskt orsakar.
 |
| Lite kvävedioxid? |
Offren för kvävedioxid skulle kunna gömma sig bland de som gick bort i hjärt- och kärlsjukdomar, ca 33 tusen om året; långsökt kanske men det är enligt vissa som det är här de gömmer sig.
När man läser Socialstyrelsens rapport så ställer man sig lite frågande: om nu kvävedioxid skulle orsaka 1300 dödsfall i Sverige, så borde det nog stå omnämnt någonstans. Vi kanske skall ta reda på vilka sjukdomar som kvävedioxid faktiskt orsakar.
Kvävedioxid och hälsa
Om vi tittar på vad KI skriver om kväveoxider så säger de följande:
"Vid kontrollerade exponeringar med försökspersoner är en ökad bronkiell reaktivitet den effekt som är av huvudsaklig betydelse."
"Den kritiska effekten är ökning av bronkiell reaktivitet hos personer med astma och 200 μg/m3 bedöms vara lägsta effektnivå."
"Sammanfattningsvis rekommenderar IMM ett korttids (1-timmes) hälsobaserat riktvärde på 100 μg/m3, vilket skulle motsvara ett långtidsmedelvärde (halvår) på ca 40 μg/m3."
Ok, så 40 μg/m3 är ett gränsvärde för årsmedelvärde och 100 μg/m3 skall vi inte utsätta oss för allt för ofta. Som vi sett tidigare så ligger de mest trafikerade gatorna i Stockholm på ett årsmedel mellan 30 och 40 μg/m3 och de 176 timmar med högsta värden ligger över 110 μg/m3. Det är alltså inga hälsofarliga nivåer och definitivt ingenting man skull dö av men om det är någonstans som vi skulle kunna hitta de 1300 kropparna så borde det vara bland astmatiker på Hornsgatan. Vi läser dock följande:
"Den huvudsakliga källan till exponering för kvävedioxid utomhus i tätorter är trafiken. I hem med gasspisar eller gaseldade varmvattenberedare är koncentrationen av kvävedioxid i allmänhet högre inomhus än utomhus."Ok, så kanske vi i första hand skall leta bland gasspisägare och inte på Hornsgatan men astmatiker är väl en het kandidat; vilket det är tills vi slänger ett getöga på Socialstyrelsens rapport där vi konstaterar att antalet dödsfall relaterat till astma har minskat och nu är nere i 100 fall om året; knappast de 1300 vi letar efter.
Statistik och döden
Vi vanliga människor har en rätt enkel uppfattning om döden: han dog i cancer, en bilolycka eller av ålder kan vi säga och menar då att en person verkligen dött av den anledningen. Det är naturligtvis en alldeles för enkel syn på saken; det är betydligt mer sofistikerat att räkna statistiskt.
Om Karl-Oskar blir överkörd av en traktor så kan han ha dött på grund av överexponering av kor .... nä, nu går vi lite väl långt. Jo - antalet traktorolyckor är starkt kopplat till närheten av kor, så korna är en bidragande orsak att han dog! Nja - kor finns ju på en bondgård och traktorer finns väl också på en bondgård, men korna har väl ingenting med traktorolyckorna att göra? Jo - om man räknar statistiskt.
I IVL:s rapport från 2015 där de går igenom hälsoeffekterna av små partiklar och kväveoxider så hittar vi siffran 1300 döda. Den återfinns på sidan 43 och ser i princip ut som följer:
432 + 867 är 1299 och där har vi våra 1300 döda, de återfinns på landsbygden i områden som har under 20 μg/m3 i årsmedel. De över hundra tusen personer som bor i de mest utsatta områdena drabbas inte alls? Vad är det egentligen som händer?
IVL får fram sina siffror baserad på en studie i Danmark där man fann en korrelation mellan var folk bodde och dödsfall i hjärt- o kärlsjukdomar. Man ville undersöka om det fanns någon korrelation mellan trafikavgaser och hälsa genom att studera en stor grupp människor i Köpenhamn och Aarhus. Man visste naturligtvis inte hur mycket avgaser de hade utsatts för i sitt liv så man gjorde en liten modellberäkning. Man visste var de bodde och man kunde göra en uppskattning av hur höga kväveoxidnivåerna var i det området baserat på hur höga husen var, trafikflöde mm. Sen masserade man all den data man hade och såg en korrelation mellan kvävedioxidnivåerna och dödsfallen och saken var därmed klar.
Man försöker naturligtvis i möjligaste mån utesluta möjliga kandidater genom att samla in information om personernas levnadsvanor och om man har tur så ser man att mängden wienerbröd man sätter i sig inte är korrelerat till bostadsorten vilket då gör att man kan plocka bort den från listan av tänkbara mördare. I studien säger man att man plockat bort effekter från andra påverkande orsaker men det är naturligtvis begränsat till de uppgifter man har.
Det man får ut av den danska rapporten är att det finns en korrelation mellan tätbebyggd områden och dödsfall i hjärt- o kärlsjukdomar men orsaken till detta är okänd.
 |
| Bidragande orsak till traktorolyckor? |
I IVL:s rapport från 2015 där de går igenom hälsoeffekterna av små partiklar och kväveoxider så hittar vi siffran 1300 döda. Den återfinns på sidan 43 och ser i princip ut som följer:
| NO2 | population | antal döda |
|---|---|---|
| < 5 μg/m3 | 3.253.108 | 0 |
| 5 - 10 μg/m3 | 1.675.255 | 432 |
| 10 - 20 μg/m3 | 2.711.999 | 867 |
| > 20 μg/m3 | 124.624 | 0 |
432 + 867 är 1299 och där har vi våra 1300 döda, de återfinns på landsbygden i områden som har under 20 μg/m3 i årsmedel. De över hundra tusen personer som bor i de mest utsatta områdena drabbas inte alls? Vad är det egentligen som händer?
IVL får fram sina siffror baserad på en studie i Danmark där man fann en korrelation mellan var folk bodde och dödsfall i hjärt- o kärlsjukdomar. Man ville undersöka om det fanns någon korrelation mellan trafikavgaser och hälsa genom att studera en stor grupp människor i Köpenhamn och Aarhus. Man visste naturligtvis inte hur mycket avgaser de hade utsatts för i sitt liv så man gjorde en liten modellberäkning. Man visste var de bodde och man kunde göra en uppskattning av hur höga kväveoxidnivåerna var i det området baserat på hur höga husen var, trafikflöde mm. Sen masserade man all den data man hade och såg en korrelation mellan kvävedioxidnivåerna och dödsfallen och saken var därmed klar.
Vad betyder korrelation
En statistiskt korrelation säger inte så mycket om orsakssamband. Det kan i bästa fall säga oss vilka orsakssamband som inte finns men istället så övertolkar vi dem ofta som direkta samband. Det som den danska studien hade hittat var en korrelation mellan tätbebyggda områden och dödsfall i hjärt- o kärlsjukdomar. Det är dock väldigt mycket som är korrelerat till tätbebyggda områden. Närheten till ett konditori med danska wienerbröd är troligtvis även det starkt korrelerat. Hur skall man då kunna visa att det är avgaser och inte wienerbröden som är boven i dramat?Man försöker naturligtvis i möjligaste mån utesluta möjliga kandidater genom att samla in information om personernas levnadsvanor och om man har tur så ser man att mängden wienerbröd man sätter i sig inte är korrelerat till bostadsorten vilket då gör att man kan plocka bort den från listan av tänkbara mördare. I studien säger man att man plockat bort effekter från andra påverkande orsaker men det är naturligtvis begränsat till de uppgifter man har.
Det man får ut av den danska rapporten är att det finns en korrelation mellan tätbebyggd områden och dödsfall i hjärt- o kärlsjukdomar men orsaken till detta är okänd.
tillbaka till IVL
IVL plockar nu upp korrelationen och försöker beräkna antalet dödsfall i Sverige. Man har, som i Danmark, dåligt med uppgifter om hur mycket kväveoxider som folk utsätts för men man vet ju var de bor. Man tar deras bostad som grund för hur mycket kväveoxider de utsätts för och sen är det bara att multiplicera. Eftersom de själva vet att de är ute på tunn is så sätter de en undre gräns vid 5 μg/m3 och räknar bara med dödsfall i områden över de koncentrationerna. Eftersom det bor över en miljon människor i områden med 5-10 μg/m3 så dör där säkert över 400 människor, i områden med 10-20 μg/m3 så dör nästan 900.
Det som i en dansk studie kan vara en koppling mellan wienerbröd och dödsfall har i IVL:s rapport förvandlats till 1300 döda svenskar. Så kan de gå i statistikens värld.
Det som i en dansk studie kan vara en koppling mellan wienerbröd och dödsfall har i IVL:s rapport förvandlats till 1300 döda svenskar. Så kan de gå i statistikens värld.
Boven i dramat
Så vem är boven i dramat? Faktum är att det inte är vare sig den danska studien eller IVL som felar. Om man läser dessa rapporters så är de rätt tydliga med vad de visar. Kvävedioxid används som en indikator på luftföroreningar och man försöker i möjligaste mån särskilja dessa från andra faktorer.
I journalistens värld så blir dock allt detta mycket komplicerat. Det är betydligt enklare att dra en rak pil mellan kvävedioxid och döden (varför skulle det annars heta kväve?). Det blir ju så mycket enklare och rubriken genererar säker ett och annat klick.
- IVL "Vägtrafikens utsläpp av kväveoxider - reglering, utsläpp och effekter" 2004
- IVL "Quantification of population exposure to no2 pm25 and pm10 and estimated health impacts in sweden 2010" , 2015
- Traffic air pollution and mortality from cardiovascular disease and all causes: a Danish cohort study
- Socialstyrelsen, Dödsorsaker 2014
- Stockholms Luft- och Bulleranalys , "Kväveoxider och kolmonoxid i lägenheter med gasspis"