Riskerar vi alla att drabbas av demens på grund av den farliga luften vi andas; skall vi oroa oss för ännu ett larm eller skall vi ta ett andetag och omfamna livet.
DN hade idag en helsida om att risken att drabbas av demens ökade med luftföroreningar. Uppgifterna kommer från en rapport från Umeå Universitet där man tittat på statistiska samband mellan demens och var någonstans i staden man bor. Enligt studien är det 43% högre risk att drabbas av demens om man bor på de mest tättrafikerade gatorna. Det går utför med arbetet mot luftföroreningar, vi är alla förlorade om vi inte överger våra bilar och bara tillåter cyklar i innerstan ... eller?
Luften vi andas
Hur förorenad är egentligen luften vi andas, har det blivit sämre med åren? Om vi svarar med ryggmärgen så är svaret givet - luften har blivit sämre. Om vi däremot försöker hitta lite siffror så blir svaret kanske inte vad vi trodde från början.
Diagrammet nedan är från Stockholms Stads rapport från 2014 där vi ser mängden svaveldioxid vid Torkel Knutssonsgatan som ligger mitt på söder, den gröna linjen är från Kanaanbadet som ligger utanför stan. Mätningarna startade 1967 och som man tydligt ser så har föroreningarna i praktiken försvunnit.
När man idag larmar om luftkvalitén i städerna så är det inte svavel man nämner eftersom dessa föroreningar är så små. Man hör heller inte om bly som var ett stort ämne under 80-talet. Anledningen är enkel och kan läsas i rapporten:
Utöver de luftföroreningar som mäts kontinuerligt i Stockholm är även bensen, bly arsenik, kadmium, nickel och bens(a)pyren reglerade i Luftkvalitetsförordningen (2010:477). Halterna av dessa ämnen är långt under gällande miljökvalitetsnormer och mäts därmed inte varje år.
De mest problematiska utsläppen har alltså i princip försvunnit. Något annat som försvunnit är sot som kommer från eldning med kol och olja. Mätningar från Stockholm och Göteborg sedan 60-talet visar att föroreningarna har gått ner till under en tiondel av vad de var. Man kan ställa sig frågan hur hög sothalten var under 1800-talet då alla eldade sina kakelugnar med kol och kocks.
Det skulle mycket väl kunna vara så att Stockholm nu har den renaste luften sedan 1700-talet.
Visst skall vi fortsätta arbetet med att få en bra stadsmiljö men det skadar inte med lite perspektiv.