Närmare 40 än 37.5

Hur mycket varmare är det idag om vi jämför med 1930-talet, en enkel fråga som dessvärre inte har något vidare exakt svar. Vi matas ju dagligen med nyheter om att temperaturen stiger och att vi snart kommer att gå under i den globala uppvärmningens skärseld. Frågan är hur väl underbyggd den teorin är och för att skrap på ytan kan vi börja med att titta hur temperaturökningen ser ut för Sverige.

Bilden ovan är någonting så ointressant som baksidan av ishallen på Lugnet i Falun. Den lilla bur som syns i mitten av bilden är en väderstation och denna station används av SMHI för att ge oss bland annat våra dagliga väderprognoser. Att den fungerar för att rapportera dagens väder är det nog ingen tvekan om, frågan är om den är så bra för att ge oss en bild av hur temperaturen har förändrats under de senaste hundra åren. Stationen står inte bara någon meter från ishallens vägg, den står också bredvid en asfalterad parkering. Jag vet inte var väderstationen var placerad innan ishallen byggdes på sjuttiotalet men jag misstänker att den inte är så lätt att jämföra med dagens placering. 

Detta var vad SMHI rapporterade förra sommaren:

"I måndags den 4 augusti uppmättes 35,1° vid Falun-Lugnet. Det är den varmaste noteringen någonsin i i Falun sedan mätningarna startade år 1860." 

Ställ dig på en asfalterad parkeringsplats en solig sommardag och fundera lite över hur det påverkar temperaturen -  man kanske skulle vilja ha lite mer neutrala observationsplatser. SMHI har visserligen denna Brasklapp:

"Temperaturmätaren vid Lugnets skidstadion i Falun. Mätaren står kanske lite instängt mellan byggnader och parkeringsplatser, men det gäller även en del andra stationer i tätorter."

Stationer flyttas

Att stationer flyttas är ett stort problem för alla försök till att göra observationer av temperaturförändringar över sekel. Om man inte gör flera år av mätningar på de båda platserna parallellt så är det väldigt svårt att i efterhand avgöra vad som är en temperaturförändring och vad som beror på att man bytt observationsplats. Att stationer flyttas är mer vanligt än vad man tror och det är svårt att hitta stationer som varit på samma plats över längre tider. 

När man för hundra år sedan flyttade en station så var det kanske inte hela världen om placeringen förändrade temperaturavläsningar. Man var kanske främst intresserad av hur temperaturer förändrades under veckan eller månaden och om det var någon grads skillnad från observationerna från förra året var kanske inte något problem. Vem i början på förra seklet kunde ana att hela världen skulle vara besatt av tanken av hur den globala medeltemperaturen förändrats under hundra år.

Omgivningen förändras

Det är inte bara förändringar av läge som ställer till problem, omgivningen kan förändras och de instrument man använder kan bytas ut eller åldras. För att förstå hur svårt det är att kunna jämföra historiska mätningar med dagens temperaturer så kan man läsa Hans Bergströms utmärkta arbete med att rekonstruera Uppsala temperaturserie.

Innan man läser Hans Bergströms redogörelse så tror man lätt att det inte kan vara så svårt att skriva ner lite mätvärden, men det sätts inte lite käppar i hjulen: när på dagen läste man av temperaturen, när började träden växa till sig, vilken vitmålad låda har använts och när bytte man termometrar. Stationen har även flyttats och ligger sedan 1998 uppe vid SGU och inte som tidigare i Observatorielunden.

Trots mycket noggrant arbete så återstår en stor osäkerhetsfaktor, hur mycket har den allmänna temperaturökningen i staden påverkat slutresultatet. Det är väl känt att temperaturen inne i en stad blir högre ju mer hus, bilar och asfalt som det finns. Denna urbaniseringseffekt är mycket svår att mäta eftersom det skulle kräva en referensstation utanför staden med minst lika lång mätserie, detta finns av förklarliga skäl mycket sällan. Man får göra uppskattningar av effekten och sen justera dagens temperaturavläsningar nedåt (detta har redan gjorts i diagrammet ovan).

Den justering som Bergström gör är rätt så grov och i temperaturserien så uppgår den till 0.5 grader på 80-talet och har ansetts ligga stabilt sedan dess. Om man läser lite om det som kallas UHI (Urban Heat Island) så får man mycket varierande uppgifter om hur stor den kan vara. Det finns siffror som pekar på betydligt högre tal men slutsatsen man kan dra är att vi nog inte riktigt vet hur mycket den har bidragit till i till exempel Uppsala. 

En fyr visar vägen 

Om nu temperaturserier från stationer som ligger bakom ishallar eller som har legat inne i städer har sina brister så kanske man istället skulle välja stationer som ligger långt bort från bebyggelse och som legat där i över hundra år. Sådana stationer borde vara ideala för att mäta långsiktiga förändringar i medeltemperaturen. Faktum är att vi i Sverige har några sådan stationer och de är placerade vid fyrar långt ifrån städernas sus och dus. 

Även här visare det sig att det kan bli svårt att hitta ostörda platser. Jag springer på somrarna förbi Falsterbo fyr som har en väderstation runt knuten. Fyren är nästan helt innesluten i en skogsdunge och ligger långt ifrån närmaste väg eller större bebyggelse. Min första tanken var att det nog vore en bra station att titta på, men sen hittade jag det här vykortet från förra sekelskiftet. 

Om man inte har varit i Falsterbo så säger det inte så mycket men man kan ta en snabb titt via Google Maps och inse att en hel del har hänt i fyrens omgivning. Hur har en skog påverkat temperaturen - vart skulle du ställa dig när det blåser kallt?

Medeltemperaturen i världen

Om det är svårt att fastställa hur mycket medeltemperaturen har stigit i Uppsala sedan 30-talet, eller hur den har förändrats i Sverige. Hur ser det då ut när vi försöker ta reda på den globala temperaturökningen? Man kan ju leva i tron att lite fel siffror här och lite fel siffror där, säkert tar ut varandra i långa loppet men riktigt så bra är det nog inte. Vi får nog acceptera att vi har rätt så dålig koll på vad den globala medeltemperaturen var för hundra år sedan och att den farliga globala uppvärmningen ligger inom den felmarginalen.

Vi kommer nog att återkomma till detta tema men man kan lugnt säga att man skall ta allt prat om global uppvärmning med en nypa salt. Vi har inga riktigt bra siffror och den uppvärmning man påstås se är på obetydliga 0.7 grader sedan mitten på 1800-talet. Nästa gång någon säger att den globala medeltemperaturen har ökat så fråga dem hur mycket den har ökat i Falun - hur svårt kan det vara?