Sidor

torsdag 20 augusti 2015

En meter över havet

Världens korallöar kommer snart att försvinna under havets yta ... eller? Man hör ju titt som tätt att världens korallöar är hotade och att de sakta men säkert kommer att ätas upp av havet. I verkligheten är nog en korallö det bästa stället att vara på om havet stiger. 


Varför bara en meter?

Man kan ju tänka att det är bra otur att alla korallöar är så låga, det hade ju varit betydligt lugnare om åtminstone några öar var tio meter höga. Vid närmare eftertanke är dock öarna så låga eftersom de är uppbyggda av just koraller. Koraller växer ju i havet och vattenytan begränsar deras tillväxt. Den ö som bildas innanför ett korallrev byggs upp av krossad korall men kan naturligtvis aldrig bli mycket högre än några meter över havsytan. 

Vad händer nu om vattnet sakta stiger - korallreven kommer att växa uppåt och fortsätta skydda den lilla ö som bildats. Koraller växer mellan 1 till 10 centimeter på ett år så ett rev har inga problem med att följa med förändringar i vattenståndet. Om nu vattennivån stiger så är det säkrare att sätta upp sina bopålar på en korallö än på en stenklippa ute i havet; om nu havet stiger.

Stiger havet?

Därom tvistar de lärde - är nog en bra sammanfattning över läget. Vid en första anblick verkar det vara det enklaste problemet i världen, mura fast en mätsticka i en kaj och notera vattennivån varje dag i tio år - hade det bara varit så enkelt.


Så kallade peglar, mätstickor för vattenstånd, har funnits i århundraden men dessa har alltid använts för att göra en lokal bedömning. När man försöker göra mer långsiktiga observationer så stöter man på problem. 

Variationerna under en dag, vecka, månad eller år är alla betydligt större än de små långsiktiga förändringar som man försöker mäta. Vi pratar om att försöka uppskatta förändringar på någon centimeter på tio år. Det är naturligtvis inte lätt om de årliga medelvärdena diffar på en decimeter och dagsvärden kan slå på en meter eller mer. 

Ett lika stort problem är att måste bestämma sig om det är vattenytan som stiger eller landet som sjunker (eller vice versa). De peglar som finns har satts upp för att mäta ett lokalt vattenstånd och om det är havet eller landet som rör på sig har kvittat - man ville veta om man skulle komma ut med båten.

Diagrammet ovan är från Ratan som ligger norr om Umeå. Som man ser så har havet sjunkit, eller rättare sagt landet stigit, med en meter sedan mätningarna började 1891. Variationerna år från år är dock flera centimeter så att observera vattennivån i tio år ger inte så mycket vägledning om man vill veta vartåt det barkar.

Årsmedelvärdet säger heller inte så mycket om hur det faktiskt ser ut under en dag då dygnsmedelvärden kan slå på flera decimeter. Om vi tar Ratan som exempel så slår det på över två meter mellan högsta och lägsta värdena. Om vi skall lägga våghöjd på det så har vi ytterligare en meter att ta hänsyn till. Det sätter en diskussion om havets eventuella höjning på någon centimeter på tio år i lite perspektiv.

Men i Skåne går det väl åt helvete

I hela Skandinavien så stiger landytan efter inlandsisen och det gäller även Skåne. Här är dock stigningen så liten att den håller jämna steg med den lilla havsnivåhöjning som finns.  Diagrammet nedan är från Kungsholms fort som ligger utanför Karlskrona; den längsta obrutna serien vi har i södra Sverige. Man beräknar att landhöjningen här är ca 15 cm på 100 år; tittar på det uppmätta vattenståndet så ser man ingen trend vare sig upp eller ner.
Om man tittar på Skånes sydkust, Ystad, så är landhöjningen här något lägre och man kan kanske se en viss ökning av havsvattennivån. I båda dessa diagram ser vi att skiftningarna från ett år till ett annat kan vara på över en decimeter. 
För den som bor i Falsterbo kan man komma med det lugnande beskedet att näset faktiskt växer och det är helt oberoende av havsnivån. Sedan medeltiden har inflygande sand och förmultnande växter höjt näset med cirka en meter. Det är en process som fortgår och är snabbare än vad havet rör på sig. Man kan observera förändringarna genom att studera gamla kartor och även flygfoton från femtiotalet, näset växer både till ytan och på höjden. 

Ge mig en fast punkt

Man kan naturligtvis fråga sig hur vi vet att jordskorpan rör sig uppåt och det är ingen dum fråga. Fram till början av 2000-talet så använde man vattenytan som referens och satt den som nollpunkt. Därefter har man tagit hjälp av GPS-satelliter. GPS-satelliterna måste ju även de kalibreras och det görs med hjälp fasta punkter på jorden - man är inne i en rundgång där det är svårt att bestämma sig för vad som är den fasta punkten. 

När det gäller satelliter som mäter havsytenivåer så skall även dessa kalibreras; vilket naturligtvis görs med stationära peglar. Om nu peglarna finns i områden där landytan rör på sig så har man ett problem.
Arkimedes - Ge mig en fast punkt och jag skall rubba världen.
Om man tittar på havsnivåmätningar runt om i världen så hittar man snabbt områden där landytan uppenbarligen höjer sig eller sänker sig. Om man från alla data försöker räkna ut en generell havsnivåförändring så är man nere på så små siffror så att de faller inom den osäkerhet som finns. I de flesta fall är de lokala förändringarna större än en eventuell global förändring och den lokal förändringen är vad som är viktig.

Åter till Söderhavet

Så, hur står det nu till med korallöarna i söderhavet, är de på väg att slukas av havet? Diagrammet nedan är från Kiribati som ligger mitt i Stilla havet. Man ser här ingen trend vare sig uppåt eller nedåt. Det som sticker ut är däremot några stora förändringar 1998 och 1983, det är är med mycket kraftig "El Nino". Dessa år sker en förflyttning av väldiga vattenmassor från det varmare områdena i västra Stilla havet mot den Sydamerikanska kontinenten. Återigen är det lokala fenomen som är de viktiga.   

Katastrofscenarier

När man ser nyheter om den stigande havsytan och att vi alla kommer att få köpa livvästar och simma till jobbet, så skall man ta det men en stor nypa salt. Allt tal om förändringar på en meter eller mera på hundra år är ingenting annat än varmluft som säljer kvällstidningar eller möjligtvis en film. Det kanske finns en liten global ökning av havsvattennivån men den saknar betydelse. Lokala förändringar, och maximala vattenstånden vid stormar, är det som har betydelse - där är någon centimeter hit eller dit helt meningslös.

Om det regnar en dag

Uppdatering

En intressant artikel om situationen för atollerna i söderhavet.
Det finns korallöar som har haft turen att ligga på plattor trycks upp av landhöjning. Henderson Island och Niue (kanske mest känd genom internetdomänen .nu) är kända exempel. Här byggs korallen på successivt och man får en ö bestående av lager av äldre korall. Motsatsen kan vi se på Hawaii där de västra öarna sakta sjunker ner mot botten allteftersom Stillahavsplattan rör sig västerut. Nya vulkaner kommer att bildas öster om huvudön och om några miljoner år kommer Oahu att ligga risigt till.